Rehabilitering och arbetsanpassning

Inledning

Som arbetsgivare har du stort ansvar om den anställde skadas eller blir sjuk och behöver hjälp för att komma tillbaka i arbete. Du ska veta vilka behov som finns på din arbetsplats och hur ni ska göra när behov uppstår.

Schröder Skadeteknik AB skall ge förutsättningar för att medarbetarna har en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö som främjar hälsa. De som ändå drabbas av ohälsa skall erbjudas individanpassad rehabilitering där målet är återgång i arbete. Detta skall ske genom att ansvarig chef tidigt påbörjar rehabiliteringsarbete och att medarbetaren aktivt medverkar
i sin rehabilitering.

Målet med rehabiliteringen är att medarbetaren skall återgå i ordinarie arbete enligt anställningsavtalet. Det föreligger inga skyldigheter att utvidga verksamheten för att
skapa nya arbetsuppgifter eller tjänster åt medarbetaren.

Tidiga signaler

Nästan alla fall av längre sjukskrivningar föregås av tidiga signaler. Det är av största vikt att medarbetaren, chefen och arbetsgruppen tidigt uppmärksammar och agerar vid sådana signaler.

Några exempel på tidiga signaler:

  • Arbetsprestationen minskar
  • Svårigheter att passa tider
  • Upprepad korttidsfrånvaro
  • Samarbetssvårigheter
  • Personlighetsförändringar
  • Ofta ont i huvudet, magen eller ryggen
  • Sömnsvårigheter
  • Drar sig undan, pratar mindre, deltar inte i fikaraster

Några exempel på tidiga och aktiva åtgärder från chef:

  • Samtala med medarbetaren som visar tecken på tidiga signaler eller ofta är borta.
  • Informera medarbetare om de rutiner som gäller vid sjukfrånvaro och rehabilitering.
  • Noga följa frånvarostatistiken
    o Snabbt kontaktar sjukskrivna medarbetare
  • Vid behov använder de stödfunktioner som finns ex. Företagshälsovården.

Rutiner i samband med sjukfrånvaro: Följande rutin gäller i samband med insjuknande av medarbetare:

  • Sjukanmälan skall göras direkt till ansvarig chef.
  • Vid sjukfrånvaro tar ansvarig chef kontakt med den sjukskrivne efter tre till fem arbetsdagar. Vid samtalet tar chefen reda på om frånvaron beror på förhållanden på arbetsplatsen och om åtgärder behöver vidtas där för att underlätta återgång till arbetet.
  • Från och med dag 8 i en sjukperiod skall ett medicinskt underlag lämnas till arbetsgivaren. I detta skall läkaren bedöma patientens arbetsförmåga och tydligt beskriva på vilket sätt sjukdomen begränsar dennes förmåga till aktivitet.
  • Chefen och medarbetaren utreder om den drabbade kan arbeta i någon omfattning.
    För att undvika eller minska sjukskrivningsgraden för medarbetaren skall möjlighet
    till alternativa arbetsuppgifter eller hjälp med resor till och från arbetet m.m. utredas.
  • Om medarbetaren trotts allt blir sjukskriven till 100% bör denne uppmuntras till att regelbundet besöka arbetsplatsen, delta i personalträffar och andra informationsmöten, om inte sjukdomen lägger hinder i vägen.
  • Vid upprepad sjukfrånvaro kan arbetsgivaren kräva ett medicinskt intyg ifrån första dagen. Detta görs hos avtalad företagshälsovård.

Rehabiliteringsskyldigheter

Arbetsgivarens ansvar
Vid längre sjukskrivning ska en planering för återgång i arbete göras. De åtgärder som ska genomföras sammanfattas i en plan för återgång i arbete eller som en rehabiliteringsplan.

Chefen ansvarar för alla rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen. Plan med åtgärder skall göras, om det inte klart framstår som obehövligt:

  • För medarbetare som varit helt eller delvis frånvarande till följd av sjukdom i fyra veckor eller mer.
  • För den som haft upprepade tillfällen med korttidsfrånvaro, 6 sjukfall på 12 månader.
  • Om en medarbetare själv begär det.
  • Då medarbetare visar tecken på ohälsa, trots närvaro på arbetsplatsen.

Rehabiliteringsplan utförs i samråd med den anställde och, om den anställde medger eller önskar det, den anställdes fackliga organisation.

Försäkringskassans samordningsansvar
Försäkringskassan ska utreda rehabiliteringsbehovet och samordna de insatser från arbetsgivare, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som behövs för att en person ska kunna återgå i arbete eller kunna söka andra arbeten. Det kan vara åtgärder av medicinsk, social eller arbetslivsinriktat slag. Försäkringskassan kan då kalla till ett avstämningsmöte.

Medarbetarens egenansvar

Medarbetaren har i samband med sjukdom och rehabilitering ansvar för att:

  • Kontakta närmste chef vid sjukdom.
  • Ange orsak till frånvaro.
  • Överväga om han/hon kan arbeta efter förmåga, till exempel deltid under sjukskrivning.
  • Lämna medicinskt underlag från den 8:e sjukdagen.
  • Aktivt medverka i rehabilitering, t.ex. komma på rehabiliteringsmöten, följa handlingsplan, gå på läkarbesök m.m.
  • Meddela Försäkringskassan om förhållandena ändras.

Rehabiliteringskedjan

En anställds arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge han/hon varit sjuk. Sjukskrivningsprocessen är reglerad i den så kallade rehabiliteringskedjan vilket innebär
fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan och därmed rätten till ersättning.

Steg 1 - Detta gäller dag 1-90

Du ska undersöka om det finns något annat arbete i din verksamhet som den anställda tillfälligt kan utföra.

  • Du ansvarar enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra den anpassning och rehabilitering som kan ske inom eller i anslutning till din verksamhet.
  • Du ska skriva ett arbetsgivarutlåtande om Försäkringskassan begär in ett sådant från den anställda. Den anställda skickar in utlåtandet till Försäkringskassan.
  • Du kan bli kallad att delta som en av parterna i ett avstämningsmöte om den anställdas möjligheter att komma tillbaka till arbetet.

Åtgärder – Detta kan du göra under sjukperioden 1-90
Du kan underlätta för den anställda att komma tillbaka till arbetet genom att ha kontakt
med honom eller henne under sjukskrivningstiden. Du kan anpassa arbetsuppgifter och arbetsplatsen, till exempel genom att köpa in arbetshjälpmedel och särskilda arbetsredskap
för att underlätta arbetet. Du kan också förändra den fysiska, psykiska och sociala arbets- miljön. Det kan handla om förändringar i organisationen, arbetsfördelningen eller av vilka arbetsuppgifter som den anställda ska utföra.

Förslag på anpassningsåtgärder:

  • Anpassning av arbetsplatsen
  • Teknisk utrustning
    o Kompetensutveckling
  • Flexibla arbetstider
  • Möjlighet till arbetsträning
  • Variation i arbetsuppgifterna

Steg 2 – Detta gäller dag 91-180

Efter 90 dagar har den anställda bara rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. När han eller hon varit sjukskriven mer än 90 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att varaktigt erbjuda något annat arbete som han eller hon klarar av trots sin sjukdom. Försäkringskassan kan också erbjuda den anställda hjälp med en kontakt hos Arbetsförmedlingen.

Den anställda har rätt att vara ledig från sin anställning för att prova på ett annat arbete och se om han eller hon kan klara av det trots sin sjukdom (ledighetslagen).

Steg 3 – Detta gäller dag 181– 365

Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska möjligheterna att ta tillvara den anställdas arbetsförmåga utanför din verksamhet undersökas av Försäkringskassan. Om den anställda klarar av något arbete på den reguljära arbetsmarknaden har han eller hon inte rätt till sjukpenning. Men det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivna med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete någonstans i din verksamhet före dag 365. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare även efter dag 180.

Steg 4 – Detta gäller efter dag 365
Från och med dag 366 bedöms den anställdas arbetsförmåga alltid i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden.